Aktier såklart…! Eller?

En viktig del av det som driver börserna världen om är räntorna. Räntemarknaden är betydligt större än aktiemarknaden. Förenklat kan man säga att ju högre ränta desto dyrare låneräntor åt företag och desto mer äter dessa räntor på deras resultat. Så här i varje fall om företaget har mycket lån. Centralbankerna gör sitt för att påverka ränteläget, då det går vilt till i ekonomin höjer man räntan för att kyla ner läget och tvärtom då det går dåligt sänker man räntan för att starta ekonomin igen.

Allt sedan finanskrisen har man sänkt räntorna och gjort omfattande stödpaket för att världen inte skulle gå till sin ände. Hittills har detta fungerat berömligt. Men en så här lång stödperiod har förmodligen också förvrängt placerarens föreställning om räntornas verkliga betydelse i placeringsverksamhet.

Ur placerarens synvinkel har räntan en direkt betydelse för placeringsproduktens avkastningspotential. Om räntan är hög kan man ta ränteprodukter med i portföljen, men om räntan är låg är det bättre att köpa aktier, redan på grund av dividenden. Tyvärr upplever allt för många placerare att räntan skulle vara låg just nu, som om samma ränteläge skulle gälla i hela världen. Så är det förstås inte.

Visste du förresten att Italien och Spanien får förmånligare finansiering idag än t.ex. stormakten USA? Så här tokigt är det! Räntan på Italiens 10-åriga skuldebrev är 2,01 % och Spaniens 1,44 %. USAs 10 åriga skuldebrev (”treasury”) är igen 2,89 %. Således är Spaniens ränta bara hälften av USAs! Ganska otroligt eller hus?

Skulle man göra en snabbanalys på detta skulle man kunna tro att Spaniens ekonomi är urstark i förhållande till USAs. Ju lägre ränta desto tryggare papper… Men så här är det förstås inte. USAs och Europas ekonomiska cykler går en hel del i otakt och så har det varit de senaste 3-5 åren faktiskt. Av det följer en differens i räntepolitiken.

Placerarens problem är specifikt denna illusion att räntorna är låga precis överallt, vilket stöder köp av aktier. Det här kan vara farligt om man inte fördjupar sig i situationen. Då man analyserar S&P500 inser man snabbt att gällande dividendavkastning (dividend/bolagets kurs på hela index) är bara 1,76 %. På denna absolut låga nivå rörde vi oss senast 2006-2007! De facto har man till och med på USA:s 2-åriga skuldebrev fått mer ränta än dividendavkastningen sedan december ifjol! USA:s 2-åriga skuldebrev är i skrivande stund på 2,26 %, se hur detta utvecklats i grafen nedan (som visserligen är ett par månader gammal).

Källa: https://www.ft.com/content/e46dd8f6-22f5-319b-99db-6786fc5c7ad4

Det här har den betydelsen att ränteplacerandet blir allt mer intressant. Medan räntorna stiger förlorar ränteplaceraren en del på vägen, men en högre ränta skyddar allt bättre också mot den risken för varje ny placering. Om den riskfria 2-års räntan är en del högre än dividendavkastningen ska man kunna motivera aktiespararen att ändå föredra aktieplaceringar, i synnerhet om skillnaden blir tillräckligt stor.

Av denna ultralätta och lösa penningpolitik har det uppstått en förvrängd bild av verkligheten. Räntan bör de facto mer eller mindre hela tiden vara högre än dividendavkastningen! De senaste 30 åren har det varit så också, det är bara efter finanskrisen som läget varit annorlunda. Men ju större skillnaden varit mellan dessa desto närmare har en korrigering på aktiemarknaden kommit. På det viset har 2010-talet varit avvikande då räntan legat kring 0-strecket större delen av tiden.

En riktigt intressant observation får man om man studerar skillnaden mellan dividendavkastningen och 2-åriga obligationen på ett längre perspektiv. Under de senaste 30 åren har varje krasch som kommit skett till en skillnad som varit allt mindre och mindre. År 1981 krävdes det en skillnad på 11 % innan kraschen var ett faktum och i samma veva inleddes räntesupercykeln. Kring millennieskiftet när IT bubblan sprack räckte det med 5,5 % skillnad och år 2007 var skillnaden nere på 3 %. Skulle man förbinda dessa vändpunkter med ett rakt streck mot framtiden skulle man finna att följande vändpunkt sker när differensen är 0 % och ungefär i dessa tider. Förresten, är vi inte där redan nu??

Källa: http://bullmarkets.co/2-year-treasury-yield-crossed-above-the-sp-500s-dividend-yield/

Om man lusläser länken ovan där grafen kommer ifrån sägs det att det inte finns någon som helst korrelation mellan skillnaden mellan dividendavkastningen och 2-årsräntan samt börsen. Jag är nog inte säker på att jag håller med, så pass tydligt korrelerar ändå dessa kurvor. Ta upp S&P 500 för samma tid och se när den vänt och vart och jämför det med kurvan ovan får ni se! Notera även hur jämn grafen ovan varit allt sedan finanskrisen 2009! Högst ovanligt, minsann!

Eftersom ränteläget i USA möjliggör klart högre avkastningar så är det viktigt att inse att placerarna där i allt större utsträckning börjar ta in ränta i sina portföljer igen. Normalt sett brukar sådana pengar tas från aktiemarknaden. Ekonomisterna väntar allmänt taget att räntecykelns topp kommer att bli klart lägre än i tidigare cykler, så vi närmar oss vändpunkten där hela tiden. Den senaste tidens ränteuppgång har helt tydligt noterats på marknaden efter en längre relativt tråkig tid på räntemarknaden.

För att förstå aktiemarknadscykeln bör man först förstå räntecykeln. Eftersom pengarna alltid söker sig till stället där avkastningen är bäst måste aktiespararen hela tiden följa med ränteläget. En mycket god graf att följa är då skillnaden i ränta och dividendavkastning. Eftersom den ekonomiska cykeln är före långt före oss i USA kan det också betyda att vändpunkten kommer långt innan det borde för Europas del.  Ännu också är det USA som bestämmer takten även om Kinas betydelse ökat kraftigt det sista decenniet.

Skrämselhostan på aktiemarknaden i februari kan ha varit en föraning om vad som komma skall, men jag är ännu inte beredd på att agera någon slags olyckskorp. Ett är i alla fall säkert och det är att med dessa räntor börjar ränteplacerandet i USA igen vara ett verkligt alternativ! Någonstans ska också de pengarna dras ifrån…

Svenne

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras.